att bo i new york state
21 februari 2011
Soleil
Etiketter ithaca, sverige, usa, vardag
Det sociala klimatet utgör störst skillnad jämfört med Sverige. Det är enklare, mer inkluderande. Det var inga problem att komma ny till universitetet. Mina nya doktorandkollegor tog emot mig med öppna armar, introducerade mig till sina vänner, och välkomnade mig i sitt umgänge.
Jag vet inte om det är så ytligt här, en fördom jag hade om USA innan vi flyttade hit. Visst, det är väldigt lätt att småprata om allt och inget med vem som helst, men det stannar inte där. Det är lika lätt att komma in på djupare och viktigare ämnen. Det finns en öppenhet som gör att ingen fråga är för dum. Öppenheten gör i sin tur att det finns en gemenskap. Man vågar visa sig. Man vågar blotta sig. Det för människor närmare varandra.
Attityden till inflyttade från andra länder är mer öppen här än i Sverige. Kanske har det att göra med landets bakgrund, som ju kännetecknats av att andra nationaliteter flyttar hit, men i vardagen så vågar jag påstå att USA (eller åtminstone New York State) är mindre rasistiskt än Sverige. Rasismen här är mer strukturell. Mellan människor upplever jag inte att det finns en sådan främlingsfientlighet som blivit till vardag i Sverige. Snarare är folk här vana vid det mångkulturella, och ingen höjer på ögonbrynen åt att person A firar andra högtider eller äter annan mat än person B. Många är intresserade av andras traditioner, men det ligger liksom ingen värdering i olikheten, vilket också gör att den inte blir meningsbärande.
Inställningen till bilar och kollektivtrafik är en annan stor skillnad. Om någon tycker att biltrafiken i Sverige är utbredd och kollektivtrafiken på sina håll bristfällig, så är det ingenting mot hur det är i New York State. Nu råkar Ithaca ha ett väl utbyggt bussnät, och Cornell råkar ge alla studenter, men trots det har de allra flesta studenterna bil.
Samtidigt har kollektivtrafiken en hel del övrigt att önska: Ithaca är en liten stad med 30000 invånare (varav 20000 är knutna till universitetet). Vill du åka till staden bredvid så… går det inte. Det finns inga bussar dit. Grey Hound stannar förvisso i Ithaca, men ca 100 kr med ett par avgångar om dagen till närmsta stad så är det knappast att betrakta som ett värdigt alternativ om du exempelvis behöver pendla. Det går helt enkelt inte att byta stad på ett respektabelt sätt här. Om du inte har bil, that is.
En märklig sak här är vädret, och då främst väderväxlingarna. På fem minuter kan det slå om från varmt solsken till kyligt regn. På ett dygn kan det slå om från +15 grader och sol, till -10 grader och snöstorm. Hösten kom inte gradvis, utan bjöd på jojoväxlingar med varma förmiddagar och kyliga eftermiddagar. Våren anas inte genom att snön långsamt börjar smälta undan: Den tar helt över en dag, då all snö smälter bort, för att nästa dag vara glömd och begravd djupt ner under snötäcket.
Maten är billig, både på restaurangerna och i mataffärerna. Det är väldigt lätt att hitta bra vegetariska och ekologiska alternativ, men det är ganska unikt för den lilla staden Ithaca som har något av en hippiestämpel över sig.
Vi har en supermarket lite längre upp på gatan, med ett ganska dyrt och halvtaskigt sortiment. Vill du baka cupcakes kan du t.ex. botanisera i oändlighet bland ingredienser till kristyr (förlåt, frosting) och små sockerdekorationer, men vill du ha något så ordinärt som pesto går du bet. Istället brukar vi ta bussen till någon av de gigantiska matbutiker som finns utanför Ithaca, ca 20 min härifrån, och som har öppet dygnet runt. Här kan du hitta allt, och då menar jag verkligen allt. Vi har köpt såväl knäckebröd som pepparkakor på den svenska hyllan, quinoa på den peruanska, och tofu på den kinesiska. Det enda som är svårare att hitta, är riktigt smör. Ofta är smöret ”whipped”, vilket är precis som det låter: Vispat, och vitt. Inte lika gott. De har även färskost som är ”whipped”. Det är något jag kommer sakna i Sverige.
Något annat jag kommer sakna är sweet potato fries, som är väldigt gott och väldigt vanligt här. En klassisk middag på någon av pubarna består av en garden burger med quacamole och sweet potato fries. Till det dricks det någon lokal ölsort, ofta ale eller porter. Vin är inte så vanligt. Mina vänner här dricker aldrig vin, det anses väldigt europeiskt vilket är detsamma som lite snobbigt. Det här har gjort att jag lärt mig dricka öl, visserligen endast mörk sådan. Helst ale. Men ändå!
Entry Filed under: ithaca,the lab
Lägg till din egen
Lämna en kommentar
Trackback this post | Subscribe to comments via RSS Feed
1.
Emma |
22 februari 2011 kl. 06:47
KÄnns ungefär som Ann Arbor också, men det är ju också en universitetsstad. De är helt enkelt bättre där!
2.
Soleil |
25 februari 2011 kl. 11:08
Ja, i många avseenden är det vardagliga livet faktiskt enklare här.
3.
annika |
23 februari 2011 kl. 03:50
Har inte bott i USA men väl varit där några gånger och mina intryck stämmer väl med dina. Ofta pratar vi här hemma om amerikaner som dumma och ytliga, medan jag har upplevt dem tvärtom! Och jag blir sååå sugen på att åka dit igen!
4.
Soleil |
25 februari 2011 kl. 11:08
Det är så härligt att få sådana fördomar krossade! Kanske är det vi svenskar som ogärna tar de ytliga samtalen vidare..?