peppermint latte

Det tog ändå en liten tid, fast med tanke på hur många studenter som går in på fiket på vägen till campus så gick det nog förhållandevis snabbt för dem att ge mig en peppermint latte utan att jag behöver säga vad jag vill ha. Dricker den i detta nu. Om morgnarna får jag dessutom en extra shot espresso.

Så mysigt det är att ha Karin och Mathias på besök. Kommer att sakna dem så sjukt mycket när de åker, för då dröjer det obeskrivligt länge innan vi ses igen, men jag försöker att inte tänka på det. Försöker att luta mig tillbaka i stunden, och bara njuta av att träffa dem varje dag under 10 dagar.

Hösten är fortsatt vacker, med dramatiska mörka moln som tornar upp sig framför den blekgula solen. Typiskt nog sjönk temperaturen när planet från Sverige landade i NY, det hade ju varit fint att kunna visa upp Ithaca i höstskrud och samtidig sommartemperatur.

Igår såg vi Robinson, som väl egentligen är det enda svenska TV-program Monsieur och jag följer från USA, och ikväll ska vi se Micmacs. Imorgon ska vi till ett sydamerikanskt café och lyssna på när ett kompisgäng i sina bästa år (läs: 60+) jammar folkmusikliknande sessioner. På torsdag ska vi se kortfilmer av Polañski till musik av ett liveband i biosalongen. På tisdag, onsdag, torsdag har Nancy Fraser (!) öppna föreläsningar här på Cornell. Mycket roligt som händer, men det är också så skönt att bara krypa upp i soffan och slappa tillsammans. De bästa vännerna är de som man kan göra ingenting särskilt tillsammans med.

Add a comment 31 oktober 2010

mysig höst

Ni som känner mig vet att jag älskar hösten. Den är underbar, och jag måste plocka fram en mängd klichéer för att beskriva den. Hör mig själv plötsligt tala om krispighet i luften, om intensiv blå himmel och guldröda löv. Det är så vackert och friskt, luften är hög och jag känner mig lätt lätt. Inspireras. Blir kreativ, vill skapa och dansa.

Och då visste jag inte ens hur underbar hösten är här i New York State. Inte nog med att den är längre, senare, och ljusare än hösten i Sverige – den är också vackrare. Träden och växtligheten uppvisar fler nyanser, från mörk grön till nästan lilaröd via olika typer av lysande guldgul och orange. Regnet är lättare, även då det ösregnar så är det sällan ett tungt regn. Och framför allt: Det är varmare. Just nu är klockan 18 på kvällen, och vi har 21.5 grader. Ja, ni läste rätt. Alla dessa vackra höstfärger tillsammans med värme som om en sval sommardag.

Vad gör det här med mig? Åh, det gör mig så gott.

Så här fina färger är det nu, tillsammans med mild sommartemperatur. Oslagbar kombination.

Och om blott två dagar kommer två av mina finaste vänner på besök här i Ithaca. Det gör mig också så gott. För även om jag trivs bra bland de personer som utgör min nya vardag, så finns det inget som går upp mot att hälsa på mina älsklingar (som förra veckan) eller få ha mina älsklingar här hos mig (som i övermorgon). Det är trots allt mina vänner från Sverige som känner mig allra bäst och står mig närmast.

2 kommentarer 26 oktober 2010

tillbaka till min nya vardag

Så bra det kändes att besöka mina fina vänner i Kalifornien. Jag tycker så mycket om dem, och de skämde verkligen bort mig. Tog mig till små fina restauranger och caféer precis i min smak. Visade mig såväl San Francisco som Berkeley. Vi har haft så bra samtal om det stora och det lilla. Jag saknar dem redan, och längtar tillbaka. Det är inte så dyrt med inrikesflyg, så förhoppningsvis kan jag åka tillbaka snart igen, och även ta Monsieur med mig.

I was there. Yours truly vid turiststopp #1 i San Francisco.

Mina finingar (plus lite annat löst folk) utanför caféet Venus där vi åt brunch i lördags. Jag åt en himmelskt god vegantallrik med scrambled tofu. Lägg märke till Venus från Willendorf som uppe till vänster i bild. Ni förstår att jag tycker om Berkeley, va?

Så bra det även kändes att komma tillbaka hit, till the lab. Jag trivs verkligen här. Alltså, verkligen.

3 kommentarer 25 oktober 2010

stora mysiga städer

Hur skönt är det inte att vara i Kalifornien och veta att det snöar i Sverige. Jag är ledsen, Sverige, men jag vill inte bo hos dig. Jag tycker inte om din vinter, tycker inte om kylan och mörkret, tycker inte om det grå slasket, tycker inte om energin du suger ur mig. Jag vill bo någon annanstans.

Detta annanstans skulle gärna kunna vara i Berkeley. Verkligt mysig stad. Den avslappnade, politiska atmosfären. Guerilla Café med en ny politisk förebild målad på väggen varje månad (Neda och jag föreslog Emma Goldman som nästa person när vi åt frukost där imorse). Ostbutiken/restaurangen som är helt ägd av arbetarna, där alla tjänar exakt lika mycket. Den lilla punkten på campusområdet som inte tillhör någon stat – för en sekund upphävs nationsgränserna.

Så fint att träffa Neda. I skrivande stund sitter vi på ett café i San Francisco. Snart är det dags att bege sig tillbaka till Berkeley igen. Så härligt att bara bo 20 min utanför San Francisco. Det Ithaca saknar är trots allt närheten till en stor mysig stad, jag älskar stora mysiga städer.

6 kommentarer 22 oktober 2010